Äntligen är vi på väg! Den sista veckan flög iväg och nu sitter vi i bilen på väg mot Arlanda. Tur att folk kan fixa så vi fick plats alla i en bil. Tack Pär! Igår kväll var jag till Malin med 3 av hundarna och jösses vad lugnt och tomt det var på hemmaplan. Bara Ville och Snoddas hemma. Snoddas hade ju liksom ingen att dryga sig på då. Hoppas det blir bra för alla det där. I går hade jag tagit semester och det var tur för Snurre fick tid med fingret till Gävle. Det känns som att det är oförändrat, det är lika tjockt fortfarande. Jag tyckte han kunde skriva på pappren vi fått av försäkringsbolaget men det hade han inte tid med. Det är ju konstigt att andra kan få ut för tex vanprydande ärr medans inte ett klumpfinger räknas dit. Han har faktiskt sett ut så där sedan den dumma bollen träffade fingret 2009. Urskrapningen som gjordes för snart 2 år sedan förbättrade ju inte fingret nämnvärt.
I veckan som var tog vi in kvigor gäng nr 2. Körde hem 4 stycken lite större med transporten igår. Slaktbilen var hit och hämtade några i måndags. Ibland känns det lite extra när gamla trotjänare ska ta den sista resan. 244:an var född -99. Har funnits med ett tag alltså. Dessutom fick vi lov att ta bort henne med kalvförlamning. Hon klev aldrig upp trots alla veterinärinsatser i helgen. Det är okey att kosta på om det leder åt rätt håll men när det blir så här är det som att kasta pengarna i sjön. Jobbade som sagt bara en dag men då blev det heldag då vi fortsatte med kvällsträff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar