Xtra händelserik vecka

Den här veckan gick om möjligt ännu snabbare. På måndagen när jag var ledig hann jag inte särskilt mycket. Byggde på staketet ut mot vägen för tredje gången. Eftersom det nu börjat töa på dagarna men det är fortfarande kallt på nätterna så blir det riktigt hård skare. In mot gården syns inte ens staketet. Fast det börjar i alla fall att synas lite grus och gräs (mot väggen på södersidan av röda huset) All is och snö föll äntligen ner från alla tak och alla fönster klarade sig. Var till Cissi på genomgång på första gången på säkert tre år. Jag bokade tid för mina låsningar i axeln men hon hittade betydligt fler grejer. Hon tyckte jag var riktigt dålig i ryggslutet också. Det är de där ”kasta ut fårbädd musklerna” och jag vet att jag arbetar fel. Det är bara svårt att arbeta rätt då jag även har det där ned knät. Tror jag vrålade som om jag befann mig på förlossningen ibland. Ny tid bokad i alla fall så nu ska jag hålla i det. Gick till Hallen på kvällen och byggde bana till tunnelraceträning som mina fick köra före. Alla var nöjda utom Salsa som tyckte hon borde fått kört mer såklart. Det var ju bara två anmälda till temakvällen så vi höll inte på så länge. Det var vår första på test men den lockade inte så många. Antingen beror det på att de flesta redan går kurs eller att det inte är rätt koncept. Det är svårt att veta vad folk vill ha liksom. På tisdagen var ju skolinspektionen hos oss, eftersom de träffade även hälsoteam och huvudman så var det galet mycket folk där hela dagen. Som extra krydda kom kulturskolan (6 personer) och visade instrument. Jag fick ha mina sexor i musik i alla fall vilket var bra då det gått bort många gånger och jag vet att det vi påbörjat nu tar minst sex veckor. Gah 😳 sommarlov snart! På kvällen hade jag ju kurs också det var bara en borta så då blir vi ju ganska många. Jag hann inte gå med hundarna innan så det blev efteråt. Sedan skulle jag blogga och lägga upp övningarna, det måste jag göra direkt för annars glömmer jag. Så det blev sen kväller och jag hade dessutom svårt att somna. På onsdagen var det en ganska vanlig dag förutom att jag var trött som en tok. Jag skyller det på tidsomställningen, faktiskt har jag aldrig känt av det förr men nu så. Är väl för att jag fyllt 50, det händer ju så mycket då. Vi tackade av Bengan som jobbat sin sista dag hos oss, då han ska njuta av pensionärsjobbet. Mysigt att se alla barn som spontant kramade om honom i matsalen. Vi har så fina barn hos oss, även om man ibland blir smått galen på några 😉 Det var även helt underbart på eftermiddan, solen sken och barnen sken dom också. Vi hade musik på och det dansades, några fortsatte att bygga iglos som de börjat med tidigare på dagen. Kan verkligen bara stå och känna mig lycklig då. Älskar mitt jobb, de små människorna som har sån humor och de människor jag arbetar med. På kvällen var jag inte så kaxig dock, promenerade hundar och uppdaterade en grej jag glömt (tydligen) på klubbens hemsida. Det var så roligt för jag trodde verkligen jag gjort det. Sa åt någon att hon måste uppdatera sidan. Förlåt men även solen (jag) har visst fläckar 😂😆 Skärtorsdagen innebar för det första att man möttes av en kraschad häxa. Efter det blev det sång med de bästa, småfolket på förskolan. De har förresten döpt om mig till sångKarin istället för långKarin. Det var ju jättesmart det, konstigt att inget större barn kommit på det under åren. Ja, ja man får vända sig till de allra minsta om man behöver smarta lösningar tydligen. Dagen avlöpte sedan med kvaststafett, äggkastning och prisutdelning på årlig äggtävling. Eftersom skoldagen var kort och många gick hem tidigt blev fritidseftermiddagen lugn men lång. Hann både blogga och göra påskhälsning. Vi passade faktiskt på att nåltova lite vilket var jättemysigt ända tills jag stack mig i fingret 😂 På kvällen tänkte jag gå ut direkt men hamnade på sängen. Tur mannen kom och utfodrade mig, vi hämtade upp Snurre och åkte till nya stället (gamla Venedig) och åt. Efter det gick jag på promenad och det blev i månskenet i stället för solen. Det gick bra det också.

Hämden

Just packat upp mitt senaste ”ge igen köp”. En egen hemmavid eftersom det är lite långt till Hallen. Det visade sig att mannen betalat in 1250 spänn till någon stiftelse (han hade väl inte kunnat säga nej till någon telefonförsäljare 😳😆) Varpå jag svarar direkt med att då ska jag minsann också... blev några böcker också 😂

Lördagsmyys X 3

Förr förra lördagen när det var kallt traskade jag till Hallen på morgonen för lite träning. Förra lördagen blev det eftermiddagspass i stället eftersom vi hade varit på sbk-distriktets årsmöte på dagen. Gjorde exakt samma övning som lördagen innan men åt andra hållet. Två hopphinder, tränade ut och detta ganska nära en tunnel som de inte skulle ta. Det blev alltså en bra diskrimineringsövning också. Bra att man filmar för då hör och ser jag hur seg jag är med mina kommandon. När man inte har någon som skriker på en 😄

Den här lördagen traskade jag också dit på kvällskvisten men då blev det nedfartsövning från sargen med T&T och slalom.

Gråmys

Katten har verkligen ledsnat på vinter, han går knappt ut. Ligger mitti bland hundar, bäddar och folk.

Veckan

På måndagen när jag var ledig var jag riktigt duktig. Hann massor av det som jag hade på min lapp. Var ut och städade i ladugården och flyttade alla fällarna in i ladugården. La dem därinne på tork liksom, har planer på att tova någon direkt så. Hade kurs både måndag och tisdagkväll den här veckan. Startade en fortsättning på måndagen och förutom några av mina gamla nybörjare så hoppade en till med som gått nybörjarkurs tidigare för några år sedan. Jätteduktig sheltie och en till ung tjej. På nybörjarkursen måste jag tänka till ordentligt till nästa gång då de ju är skitdiktiga. Det hände i alla fall något med vädret den här veckan. Då det äntligen blev lite varmare och började töa på allvar. När jag kom i onsdags var det supermysigt på rasten. Här hemma märktes det på att all snö från taken gled ner. Klarade fönster och sånt men det kommer ta tid innan jag kan öppna grinden in till gräsmattan. Fast å andra sidan kommer det ta tid innan slalomen smälter fram också. På helgen fick vi åka till Rabo (fick äta lunch) och träffa lilla kusinbarnet igen då de var hemma. Uppvaktade även Anna som fyller år snart, de skulle gå och se på Slutproduktionen som fick jättefina recensioner. Så kul! Elna verkar spela en riktigt rolig roll och är på scen väldigt mycket. Jag längtar tills Emil och jag ska gå, både 11/4 och 12/4 tror jag det är. 

Sjukt kul

När man kommer på årsmöte och det första någon frågar är: är det lugnt på klubben nu? Då förstår man att nästan alla utanför i alla fall fattat att vi haft det stökigt i år. De som har varit nära inpå de verkar inte tycka att folk har betett sig konstigt dock. De som vet på vilket sätt det gått till har inte ens mod att säga vad de tycker. De tar folk i försvar som ljuger, hotar, stänger ute och kränker andra människor. Väldigt märkligt det där och nåt jag förmodligen aldrig kommer att förstå. Fast nu kan vi kan ju å andra sidan glatt svara att det är lugnt. Att den dåliga stämningen vi hört så mycket om i flera år också verkar ha flyttat ut. Tror den drog till skogs eller nåt. Faktum är att vi skiter i åt vilket håll den försvann, det viktiga är att den gjorde det. Den dagen det stod klart så firade vi till och med här hemma, med tårta! 

Jag tog också hem blommor åt en avgående ur styrelsen men fick adoptera dom med motiveringen att ”du förtjänar också en bukett blommor” Det ska gudarna veta! Att jag förtjänar blommor bara för att jag säger vad jag tycker och inte ljuger. Jag tycker det är vanligt hyfs men det är det visst inte för andra. Med hopp om att ändå förstå mig på så har jag gett mig på uppföljaren. Jag känner mig positiv så här långt. Inte till att förstå folks beteende men att förstå det jag blivit utsatt för. 

Det blir...

Hälften så mycket får ungefär 

Krångligt

När mitt utbytta kort ändå används för utlandsköp så banken fick spärra det ännu en gång. Ja, då blir det en del nya plektrum. Väldigt onödigt och kostsamt måste det ju bli både för banken och mig 😞 

Konstig vecka

Eftersom jag hade semester på tisdagen så blev hela veckan fel i min hjärna. Dessutom hade vi APT på onsdagskvällen så det blev heldag om man säger så. På torsdagen hade vi världens mysigaste eftermiddag på fritids då vi hade kartong-mello. Så himla mysigt när de uppträdde med sina toarulle-figurer. Uhlås ringde och ville komma på fredagseftermiddagen. Det ställde till det lite ytterligare eftersom jag hade långfredag. Hade tur att en snäll Stina kunde ta min stängning och några timmar på eftermiddan. Innan det var färdigt så kom han i alla fall inte förrän vid fem, hann rasta hundar i alla fall då för på morgonen ville de knappt gå ut. Hatar vintern just nu på fredagsmorgonen var det liksom -22 grader igen. Är så trött på snö och vinter faktist och det känns som om snön aldrig kommer försvinna. Har byggt på staketet vid vägen för tredje gången och placerade Snoddas på samma ställe där han låg och solade för exakt 3 år sedan. Det enda som vittnar om att vi ändå går mot vår är att det är ljusare. Det är i alla fall väldigt skönt.

Intensiva dagar med Annika Af Klercker

Måndagen kom och Annikakursen närmade sig. Snön absolut kräkvräkte ner och i ganska blöt form också. Hann med att hjälpa till och skotta ett tak lite på förmiddan. Det bygget mådde heller inte så bra av all snö. Eftersom Liza var sjuk så fick Salsa ta Pippis plats i eftermiddagsgruppen. Eftersom jag redan var anmäld där så bytte jag Uno mot Vie. Körde alltså två själv av sex på eftermiddan. Just det var ganska lugnt, med två largehundar i klass 2 så är det inte ovanligt med typ fem hundar mellan på tävling. Jag hann inte se mycket alls av de andra i min grupp dock, vilket jag upptäckte på kvällen sedan. Jag promenerade hem hundar, matade dom och mig samt får. Duschade innan jag tog bilen tillbaka. Skönt för sedan var jag inte hemma förrän vid tio. Dagen efter fick Uno äntligen vara med, han hade längtat länge då. Alla hundarna har skött sig super och jag kände mig barnsligt nöjd efteråt. Sådär glad som man kan bli av agility ibland. Mina hundar är verkligen de bästa också, så olika men ändå så fungerar vår kommunikation bra. Jag gillar att kursa både för Annika och Enya eftersom de inte försöker tvinga på mig nåt sätt att handla på. Jag får göra på vilket sätt jag vill bara jag vet vad jag håller på med och det passar mig perfekt. Jag märker ganska tydligt att jag ändå har en plan och jag vet vad jag vill med mina hundar och vår träning. Jag märkte det på Enya och jag kände samma nu för Annika. Sedan är det ju roligt att man får beröm och de tycker att mina hundar är bra grundtränade. När jag kom hem bjöd gubben på lunch på Hambokrog. Hann med en promenad i skogen och lite vila innan det var dags och bege sig till Hallen igen för kursstart med ett nytt härligt gäng nybörjare på agility. Filmade nästan inget bara ett pass på Salsa, då Helen var och tittade en stund på eftermiddagen

Helg

På lördagen vaknade jag tidigt och bokade Hallen en timme på morgonen. Det var ganska kallt och eftersom det var fullt resten av dagen så passade vi på. Jag var jätteduktig och tränade ut men hade en tunnel liggande väldigt nära hindret så det blev diskriminering också. Alla var duktiga! Annars var lördagen ganska lugn, Jonas kom förbi så vi åt då och sedan var Emil och jag och handlade. Fixade en massa dokument till distriktet och uppdaterade hemsidan med sektorer och styrelse. 

På söndagen var jag vid Hallen då vi hade lydnadstävling i startklass. Jag både skrev och sålde kaffe. Det är jättekul att få skriva, eftersom man får lära sig lite om vad domaren tittar på. Det är ju kul att se olika raser också. Vi kände en som gjorde tävlingsdebut också, snart 12 år gammal. 

Bästa och sämsta

Den bästa nyheten är nog att fiberfolket flyttat. Eftersom de verkligen inte hade sunt förnuft och förstå att de inte kunde ta upp hela Hundhallens parkering vid sitt fika. Det var ju redan så att vi var lite parkeringar kort genom att deras fikavagnar stod på parkeringen liksom. Nu behöver jag inte reta mig mer på dem. 

Men det sämsta måste ju vara maskinhallsraset. Den där alla maskiner står. Den gav upp! Hela byggnaden föll i hop, järnbalkarna är böjda som om de vore tändstickor.  

Mys

Var till Sara och gratulerade henne på födelsedagen. Kul att träffa alla känns som det var ett tag sedan. Emil var också hemma. De bjöd på god mat i skolan och vi tittade på djuren. 

Så himla söta!

Nåt slags lov

Den här veckan har vi haft lov och på tisdagen fick jag möjlighet att dyka ner i ett riktigt skithål. Eftersom vi skulle städa ur modulerna då snickarna är klara så fick jag liksom börja med att göra plats. Nere i vår källare har det rivits ur både en gammal oljetank och en pelletspanna. Det ska ju liksom aldrig eldas där något mer så jag gjorde slag i saken och skurade golvet till och med. 

På onsdagskvällen for jag till Bollnäs och träffade Liza och Helen. På torsdagen hade jag ingen bra dag, ibland blir det bara så. Det var ett minne som dök upp och jag kände mig bara som en trasa. Tur man har snälla människor och barn runt sig såna dagar. Faktiskt de finaste man kan tänka sig. Jag är verkligen lyckligt lottad på det viset. Vi var till Söderhamn och badade. Ungar har nog hur mycket energi som helst! Jag förstår inte hur de orkade, jag blev liksom trött av att titta på hur de kutade upp och åkte rutchkana ner 😊 Hela dagen liksom! Hann hem en snabbis innan jag åkte till klubben på styrelsemöte. På fredagen var jag jätteseg och vi hade lite barn. Torkade lysrören i alla fall.

Snö, snö och mera snö

Jag hade hoppats på att det var sista gången vi röjde bort snö inne på gården. Tyvärr så satte det igång igen direkt, det är vackert men det börjar bli väldigt drygt. Sedan dök det ju upp skotare i min skog också, tur att maken skrämt upp skogsmännen om hur arg jag blir om de kör sönder min stig. De har därför märkt upp den med kulturmiljöband och det vet jag sen förr att det är en bra sak. Det kommer bli jättefint och solen kommer ju eventuellt att synas lite mer där. Annars ser skogen ut som i en saga nästan. 

Veckan

Den här veckan gick fortare än någonsin. Vet inte vad det är med tiden. Det blev ganska oskönt ute i alla fall sisodär -24 på mornarna. Traskade till Hallen både onsdag och torsdagkväll. På onsdagen dejtade vi Helen och dagen efter Erika. Henne hade jag inte träffat på väldigt länge. Fanns ju hur mycket som helst att uppdatera henne med. Lava ser dock allt sämre, fy vad trist på den fina agilityhunden. Hon är fortfarande samma glada Lava men det kommer ju aldrig bli så att hon kan tävla med henne. När jag gick hem bet det bra i kinderna i alla fall. Igår hade jag kortfredag och for till Bollnäs direkt eftersom Salsa var utan mat. Jag satte mig och renskrev lite inför kurser och så. Mycket spännande som händer framöver nu. Först blir det lydnadstävling nästa söndag i Hallen och jag vet några som ska tävla 😊 Inte jag eftersom jag har hand om köket. Efter det så är det dags för Annika Kurs i 1 1/2 dag. Sedan drar nya agilitygrunden igång och kort därefter en liten fortsättning för några som gått den första grunden. Börjar känna mig klar med bloggen: 

https://agilitybollnasbk.wordpress.com/

Jomen då

Jag blir då inte klok på folk. Den här veckan är det två grejer som fått mig att förstå att jag heller aldrig kommer göra det, förstå mig på folk alltså. Dels är de de där fem men även nummer 6 har varit i farten i sviterna efter årsmötet.

Nu har jag läst ut den här boken men inte har jag blivit något klokare precis. Jag undviker för det mesta det som har med de där idioterna till föredetta vänner att göra. Men kunde inte låta bli att kolla på en gammal grej över hur allt faktiskt började. Det är sms konversationen mellan Thomas och mig ang den där kursen. Den som får mig att tycka att man inte kan annonsera den i en stängd grupp på Facebook. Jag ifrågasätter det eftersom jag vet att den bokas i klubbens regi. De säger sedan att den arrangeras privat, både dom och jag vet att så inte var fallet från början. De ändrade det för att jag kritiserade det. Om de ljuger för att framställa sig själva som bättre än vad de är eller om de bara är ointelligenta vet jag inte.

Men jag tycker det känns som samma falska marknadsföring på deras hemsida nu. De beskriver sig själva att de ”vill följa agilityns utveckling och hänga med i nya tekniker och tankar” Det blir jättekonstigt för mig eftersom jag kämpat ett helt år med att försöka utveckla agilityn på klubben. Tex med att anpassa hindren till nya reglerna. Jag har också upplevt att de direkt motarbetat det. Att de skulle vara moderna och i framkant vet jag inte vad de har fått ifrån. Och det är som att säga att det är då inte det som vi kommer ifrån. Då är det ändå jag som tagit hit några av Sveriges bästa instruktörer på sista tiden. Som dessutom flera av deras sk ”tävlingsekipage” får ta del av för en väldigt bra peng, plus minus noll liksom. Kurser som jag arrangerar helt ideellt. En sak som upprörde vissa väldigt mycket förra året, den skulle då aldrig mer engagera sig eftersom det blev så mycket tjafs (När jag ifrågasatte hur man annonserade en kurs i klubbens regi) 

Å just det att bygga Hall är väl heller inte utvecklande för agilityn i området. Det känns verkligen som att jag är den bakåtsträvande i sammanhanget. Sen att de inte ens kan hyra här längre sedan de tog bort mig som vän på fb och sådär. Vet inte om de tror att de straffar mig på det viset. Fast då kan jag meddela att vi haft bästa säsongen i Hallen redan nu och då är det ändå bara början av mars. 

Jag ville också utveckla bredden genom att försöka få igång kursverksamheten. Blev direkt motarbetad i det också, det behövdes nämligen inte för det erbjöds så mycket kurser på annat håll. Detta är den brinnande frågan där någon och jag varit mest oense. Jag har nämligen hävdat att ideellt arbete ska vara lika för alla oavsett vilket jobb man har. Och dennes kommentar i ett mail ”att man måste ju få tycka olika och ändå kunna enas” det gäller ju bara om man tycker som den.

Jag ville gå tävlingsledarutbildningen och frågade sittande om hjälp. Fick till svar att det gick inte alls för den var inte insatt i nya systemet. Den var dessutom avauktoriserad (vilket den heller inte var) Denne kan nu helt plötsligt vara tävlingsledare igen, då de ansökt om officiell tävling. Vilken jag i och för sig skrattade så jag nästan dog när jag såg var den skulle vara. Det ridhuset har under de åren jag varit aktiv (20 år) ratats som tävlingsarena. Vi har haft tävling i typ alla ridhus runt omkring men inte där. Inte ens när vi hade en deltävling i Folksam cup tyckte vi det dög. Jag har inte tränat där sedan vi byggde Hallen. Snällt i och för sig att de arrangerar klass 2 åt mig, synd bara att jag inte tävlar där. Äckligt, skitigt och otrevligt och jag tycker att underlaget är direkt dåligt och då menar jag för hundarna. Det är ju också väldigt intressant att de helt plötsligt vill arrangera tävlingar. Styrelsen frågade om de inte kunde tänka sig det i början på året. Eftersom agilitysektorn lagt en minusbudget på två år i rad och man tyckte att man kanske kunde tjäna in sina egna investeringar. Men ingen hade då tid eller lust att engagera sig. Dessutom måste man visst investera i massor av nya hinder. Vi arrangerade sedan (efter de fem klivit av) två tunnelrace som vi kunde köpa sandsäckar och ny tunnel för.

Jag ville också ändra kriterierna för årets hund då jag tyckte att det var fel att man ska få tävla om dem bara om man är i klass tre. I den diskussionen ingick flera av deras sk tävlingsekipage för mindre än två månader sen i vår sektorgrupp. Nu har de hoppat med i deras fina och demokratiska aktivitetsgrupp. Så varför bry sig om årets hund om man ändå inte ska vara med sen?

Här kommer Svenska Agilityklubben in. Hur har de tänkt när de låter en liten utbrytargrupp (av missnöje) få starta upp en aktivitetsgrupp. Med för mig dessutom oklar gränsdragning mellan någons företag. Aktivitetsgruppen saknar både adress och ekonomiska ansvariga. Nu vet inte på vilka kriterier man får starta aktivitetsgrupper. Tänk om vi i Kilafors vill dra igång är det bara och göra det då? Det var ju inte så att alla agilityaktiva lämnat BK, vilket är fallet på andra många ställen. Vi har däremot en bra agilityverksamhet på väg upp i vår klubb. Den har i och för sig varit lite vilande ett tag men det beror på att två av de där fem suttit i sektorn och inte orkat gjort något. Vi har en styrelse som vill att vi utbildar oss och betalar våra utbildningar till tävlingsledare och instruktörer. Men att de där får starta utarmar ju BK lite då de ju tar flera av våra fd agilityaktiva med sig. Jag vet ju inte hur var och en tänker med medlemskapet men det verkar ju som om att de inte ska tävla för oss i alla fall.  Jag är ju också medlem i Svenska agilityklubben och jag tycker inte det är rätt att utarma lokalklubbars breddarbete för att stötta små aktivitetsgrupper. På lång sikt kommer det bli förre tävlingsarrangörer då. 

För agilityverksamma som kan nyttja allt så är det ju kanon då de kommer ha många arenor och många aktiviteter att välja på. Jag gillar att det blir fler tävlingar så som det här har utvecklat sig så är det vinnande för alla. Men jag känner också dessa sedan gammalt och vet att de kommer inte finnas kvar för alltid. På Bollnäs BK firar vi 70-år i år. Vi hade 27 stycken besökare på årsmötet, har haft det ganska lätt att fylla sektorer och fått en bra styrelse. Bollnäs BK kommer finnas kvar.

Jag säger som en nära vän, det är väl kanon att man startar egen agilityklubb. För är man ändå bara intresserad av agility så kanske inte brukshundklubben är rätt plats. Men man ska då inte skylla på att det är tjafs därifrån man kommer. Om målet ändå var att starta en egen klubb så är det ju väldigt tråkigt att det ska gå till på det här sättet. Redan i januari tycker jag att det känns som att vi bara arrangerar grejer för oss själva. Att det inte är rätt sätt för mig att arbeta för agilityn i klubben. Jag säger det också, erbjuder mig att kliva av. Det är ju större delen av den sektorn som nu är aktivitetsgruppen, så det verkar som en krånglig väg att gå. Bara det att det har blivit så känsligt eftersom alla runt vet att det ligger en ganska obehaglig konflikt bakom. Men jag är jätteglad för deras skull och inte arg på någon förutom de där sex. 

Men att man sedan ska skylla på mig för att få ändan ur och starta egen tycker jag är lågt. För att använda ett uttryck som Olle använde ofta "onödigt lidande" Så tycker jag att det är just hela den här härvan är: onödigt lidande för mig i första hand. Det är inte kul att vara utfryst av hela sin klubb som det var på tävlingen i Gagnef, då de lägger upp bilder och skriver "mys med Bollnäs gänget" och taggar alla utom mig. Då var jag i och för sig mest förbannad för att de utger sig som att vara vår klubb liksom. Nu har jag klarat mig väldigt bra ändå eftersom jag inte tagit åt mig särskilt mycket av deras påståenden om mig eftersom jag vet vad jag sagt, gjort och skrivit. Jag har till och med turen att ha allting dokumenterat. De gånger jag funderar på om jag ändå kan ha varit sådär hemskt som de påstår så kan jag gå tillbaka och läsa mail och inläggstrådar. Då ser jag att jag varit fast i mina ståndpunkter hela tiden och att vissa av dem vänder kappan efter vinden precis som det passar. Jag ångrar verkligen inte att jag lyft det och skrivit om det, eftersom jag på grund av det fått kontakt med två stycken som varit med om samma. Bara det att de la locket på och nämnde det aldrig för någon. Men Bollnäs är inte särskilt stort och nu vet i alla fall några fler om det. Det har heller inte varit lätt för styrelsen som fått en del påtryckningar om att de inte gör något åt problemet, dvs mig. När de kallar till ett möte för att diskutera huruvida deras anklagelser stämmer då vill ju ingen från avgående sektor delta. Då har ju de försökt kan jag tycka. Deras anklagelser står ju alltid emotsagda liksom, de verkar komma undan gång på gång utan att stå till svars för vad de gör och säger. 

Nu när jag sitter så här i efterhand och analyserar det som hänt så står det bara klart för mig hur många idioter det finns här i trakten. Då menar jag i ordalag att jag inte förstår mig på dem. De verkar nämligen bli fler och fler, eller också är de bara rädda och då tror jag inte på att det är för mig som det påstås. Vad det gäller klubben så har vi det jättebra där nu för tjafset var liksom dom. Tjafset försvann med dem och luften går liksom plötsligt att andas där. Fast det fattar dom inte heller och jag tar tillbaka allt jag skrivit om att de skulle vara onda. Jag tror numera bara att de är riktigt ointelligenta, de verkar inte kunna sammankoppla tex handling och konsekvenser. Nu är jag bara så tacksam och glad att jag slipper ha med dem att göra någonsin igen.