Nyttigt

Eftersom jag har en grundkurs nu så får man verkligen tänka till hur man gör från början. Mycket har man gjort av bara farten med sina hundar. Fast jag har också kommit på nu efteråt om varför jag missat vissa grunder med tex Uno. En grej är ju att han inte släpper leksaken nuförtiden, vilket bara har med hans intresse för den att göra. Han hade inga problem med att lära sig loss då i början. Han hade nämligen knappt nåt föremålsintresse. Samma med att stanna i starten, det är så oerhört laddat nu. Men jag kommer ihåghur han var i början ju. När han var tjuren Ferdinand hade han liksom inte problem med att stanna kvar. Hittade Veronica backes bok och körde en lämna övning från den med honom och han snappade upp det direkt.  Så nu ska vi nöta grunder med alla fina gamla hundar. Förresten har jag skaffat mer läsning! 

Länge sedan nu

Dök upp ett sånt där minne igen, när de dyker upp numer så kan jag mest bara bortse från dem. Men det var nåt med det här som gjorde att hjärnan gick igång. Jag läste kommentarerna från tre av de där och det kändes nu som om jag aldrig känt dem. Vilket också blev väldigt tydligt var hur jag är och att jag inte har ändrat mig. Jag driver med mig själv och är allmänt oseriös i vanlig ordning. Allt var sig liksom likt utom just de där UFO-na som hade kommenterat som jag inte längre känner liksom. Vie var sig lik, Uno var densamme, Tina kände jag igen och mest framstod det hurdan jag är. Samma gamla surr. Kände mig lite förvirrad och ledsen av det där inlägget. Det var ju bara från förra året men det kändes som väldigt länge sedan. Ofta när jag känner sådär över något vardagsbekymmer då brukar jag gå och lägga mig på Olles säng. Som alltid när jag snackar med honom så hamnar allt i sitt rätta perspektiv. När jag började fundera på det så stod det klart att jag kan ju bara ta ansvar för mitt sätt att välja hur jag vill leva. Att jag alla dagar ska känna att jag är den person jag vill vara och lever det liv jag trivs med. Hur det än är måste jag ju stå ut med mig själv liksom. Såna här dagar är jag glad över att jag har hans rum kvar och kan vara nära honom ändå. Saknar honom så jäkla mycket ibland, våra samtal och promenader. Salsa kom också upp och var med mig idag. När Stefan ropade vart jag tog vägen svarar jag ”bara snackade med Olle lite” 

Mysko väder

På torsdagen blev det värsta tövädret vilket var himla tråkigt. På onsdagen var det helt fantastiskt ute ju. Det blev liksom bara is överallt, i alla fall på alla mindre vägar. I skogen fortfarande skare med bra hållbarhet för hundarna, det är skönt att de kan springa någonstans ändå. På lördagen for vi till Gävle fast det visade sig att det var bortkastat. Men vi hamnade i alla fall på Jula och där hittade jag en massa grejer till Hallen. Var in på Jysk och köpte tyg också. Vi åt på max var hemma vid 15. Gick förbi Hallen och tränade lite nerfarter mm. Eftersom jag tänkt lite extra på grundträningen den sista tiden så fick jag för mig att ta tag i passivitetsträningen igen. Det var helt fantastiskt då jag kom på att om de fick en begränsad yta klarade de av det. Kom även på en sån bra ide som vi ska komplettera kurserna med som vi har. På söndagen fixade jag med klossar till mitt staket. Vi städade även bort julen i helgen.

Ny vecka

Jag startade en kurs i måndags kväll, en nybörjarkurs i agility. Jag var nog mer nervös än deltagarna men trots att jag surrade väldigt så fick jag liksom lite kläm på alla ändå. Från nästa vecka har jag delat upp dem så de är tre åt gången liksom. Alla hundar pigga och glada i alla fall. På tisdagen var det jättekallt på morgonen, nära 20 och hundarna ville inte ens gå ut. Det hade i alla fall blivit lite varmare till matchen mot eleverna. Jag höll mig i målet och var väldigt tacksam när det var slut och man klarat sig utan skador. Tror vi vann i alla fall, vilket vi inte gjort på flera år. Fast det beror nog på vem man frågade 😉 Var till Hallen både tisdag och onsdagkväll. På tisdagen tränade Erika och jag en liten kombo och på onsdagen var det Helen, Liza och Nora och jag.  I skogen håller skaren för hundarna men inte för mig. Jag missade stigen eftersom den drev igen när det blåste sist. Det är ganska mycket snö ser man då, jag höll nästan inte på att ta mig lös. 

Fick paket

Äntligen kom hindren vi beställt till Hallen. Stefan hjälpte mig att köra dit och montera. Fick byta hängare på väggen till gungan bara. 

Bra helg

Ägnat nästan hela helgen åt agility då vi hade Enya här på endagskurs, det började redan på fredag med inkvartering och handling mm. Uppe tidigt på lördagen då vi började vid 8. Jag var också med i första gruppen själv, liksom Nora och Helen. Det var flera som dök upp tidigare och tittade på vilket också ju är otroligt intressant. Jag tycker jag kan koncentrera mig mer på att lyssna på den gruppen där man själv inte kör. Missade flera i fm gruppen för man förberedde sig själv ju. Gick dock hem med Vie vid lunch så  hon slapp sitta där hela dagen. Var ganska mör på kvällen orkade bara kolla igenom filmerna. Så bra att vi filmat hela snacket också liksom. Lätt och glömma vad hon sa annars, tycker jag. Roligt för det ser mest ut som jag sitter på alla mina filmer. Eftersom jag lurat hit en klubbkamrat till Tina så sov de kvar och så tränade vi lite på söndagsmorgonen. Hoppas han fick någon hjälp, det är ju roligt med dem för de har börjat med agility typ nyss och missat mycket av grundträningen. Jätteduktig dvärgznauser som har kört lydnad och rally. Väldigt lydig men lite långsam. Försökte dela med mig av lite motivations övningar. Starter i cirkel och linje och hur han ska möta upp och springa med. Fick en jättefin present med världens godaste te bland annat.

Älskar mina hundar

Älskar de där kvällarna när man egentligen inte tror att man ska orka nåt. När man sedan tvingar sig iväg ut och snön bara yr runt omkring och man landar på världens bästa ställe. Man har planerat en liten övning på vägen dit och man bygger, tränar alla tre och städar undan på mindre än  45 minuter. Så nöjd med träningen också. Jag har på riktigt snöat i på att använda stolpen. Nu har jag tänkt att jag ska lära in mitt fram och runt ordentligt. Så att hundarna drar fram och gör det de ska trots att jag kanske till och med sticker åt andra hållet. Kombinerade det med tighta bakombyten, är det de som kallas för flipp kanske? Det där med namn är ju inte min starka sida. Det blev sån rolig träning och Uno älskar när han får vara där framme, långt före mig. Vie hade lite svårt i början men lör sig snabbt och Salsa hon gör ju fler galna saker ju äldre hon blir liksom 😂 om jag var lite seg, nedstämd och utråkad innan så vände allt direkt. Det är nog både miljön och hundarna som gör det men kombinationen är oslagbar. Hund + Hall = super!!!!

Tillbakablick

Satt och funderade på året som gått och allt bra som faktiskt hänt. Jag träffade flera nya vänner, som blev väldigt viktiga för mig. Vänner som jag har otroligt roligt med. Jag återupptog också kontakten med flera jag inte haft så nära kontakt med på ett tag. Alla viktiga runt omkring mig stod kvar och visade att de är att räkna med. Jag rensade i mitt umgänge, vilket inte riktigt var av eget val men i efterhand blev det bra. Jag lärde mig också vilka sorts personer jag arbetar bra med.

Vi slutade med mjölkkorna vilket fick mig att få minst 20 timmar mer fritid i veckan. Det är ju liksom bara vi två i hushållet också nuförtiden. Vi lever verkligen ett helt annat liv nu, med sovmorgon och allt. Vi kan ju till och med resa bort flera dagar utan att känna stressen över hur det ska gå.

Vi bytte taket på Hundhallen innan det flera månader långa regnvädret drog över oss. Vet inte hur det hade blivit om det inte hade blivit gjort innan. Inte att förglömma all blötsnö som vi skulle ha fått skotta nu i höst annars. Jag har även fått tiden till att arrangera lite kurser i Hallen, alltså ta hit instruktörer som jag vill träna för. Det är ett roligt sätt att utveckla Hallen också som nuförtiden rullar på av sig själv mest. Inte bara som en lokal man hyr utan vi har en del att erbjuda också som kurser och öppen banträning. Det är ju nästan bara brist på tid och ideer som hindrar en där. Det finns hur mycket skoj att hitta på egentligen.

När det gäller hundarna så har Vie blommat ut ordentligt, hon är både tuff och kaxig på banan numera. Salsa fyllde 8 år i maj och jag kunde flytta ner henne en klass, vilket gjorde att hon fick börja tävla igen. Hon har verkligen blommat upp, jag älskar att träna och tävla med henne. Mest diskar vi oss men när hon går felfritt i mål då är det inte många som slår henne. Uno tog äntligen sina sista pinnar i agilityettan, jag hatade verkligen mig själv där och då. Jag ville så gärna ha pinnen så jag körde inte så som jag ville. Nu känns allt bara bra inför 2018, jag har alla i 2:an och där tänker jag stanna kvar länge.

Jag började fundera på vad jag skulle göra med all min fritid och har länge tänkt på att bli tävlingsledare. Har egentligen ganska lätt för att organisera grejer och har ganska mycket erfarenhet också. Både från BK, BRS och vallhundsklubben. Domare har jag aldrig velat bli, det har liksom aldrig varit min grej. Det sista jag "halkat" in på är att jag ska gå instruktörsutbildningen. Det kom sig av att jag sökte TL utb men hittade bara en A1. Jag anmälde mig men den blev inte av och sedan var tanken väckt. Får många frågor om kurser både som klubbens webbmaster och via hundhallen. När jag inte längre kunde rekommendera den jag gjort förr till Hundhallens gäster så var beslutet enkelt. Egentligen är det ingen stor grej för mig, jag är redan lärare och har en hel hög akademiska poäng. Jag har hållit på med agility sedan -96 och haft djur ända sedan jag började krypa. Jag har ju även haft hand om vuxenutbildning under flera år då jag utbildade kommunens pedagoger i IT. Så klart kommer jag att klara av att utbilda människor i det jag ägnat så många år åt. Vet bara inte varför det inte fallit sig så förr, men jag vet att det här med tiden är en viktig del av det hela. 

Sist men inte minst gav mig 2017 insikter och lärdomar jag aldrig skulle kunna läst mig till. Det har lärt mig mycket om kommunikation men också gett mig ett "jävlar anamma" som jag knappt visste om att jag hade.

Flyger fåglarna upp och ner?

Det började med att Sara var med oss i Hallen i veckan. Nu fick jag plötsligt lust att städa, riktig städning med dammtorkning och hela rubbet. Tog nedervåningen på söndagen och mellanvåningen på måndagen. Minns inte sist när jag kände mig motiverad till att städa. Av bara farten så dammsög jag i Hallen också, det var stökigt på hyllan och i backarna. Det är lite möss som härjar runt där så det var lite skönt att dammsuga där en gång också. Började min lediga dag med att promenera dit och fick lust att träna balans. De som känner mig vet att jag aldrig brukar träna det. Att jag kände för det var ungefär lika konstigt som att jag fick lust att städa. Sedan lagade jag faktiskt riktig mat också, har slarvat otroligt med det på sistone och bara levt på snabbmat. Det blev skogen på eftermiddan i stället på måndagen. Eftersom jag fortsatte att städa. På kvällen var jag till Helen och hälsade på eftersom jag inte visste var hon bodde. Vi pratade lite verksamhetsplan också förutom att äta choklad och dricka kaffe. 

 

Tjo, vilken start! I am back 😉

Det blev en intensiv start på terminen. Eftersom vi hade planeringsdag på måndagen som jag inte ville missa så jobbade jag lite då. Och eftersom vi inte tänkt på vissa schema tekniska saker på tisdagen så jobbade jag en halvtimme extra. Barnen hade två lovdagar men på onsdagen började terminen. Då hade jag min ordinarie stängningsdag, så då var det halv 6 enligt planen. Jag behövde också kompa lite på torsdag förmiddag då jag var på mammografi. Eftersom det hände en massa konstiga saker så kom jag inte hem i tid på torsdags kvällen. På fredagen när jag hade min långa fredag så gick inte tåget riktigt som det skulle så jag fick jobba över lite då också. Det blev många sena kvällar alltså.  Dessutom hade jag planerat in tre kvällar i Hallen. Vilket visade sig vara en hit då det blev riktigt kallt. Lagom att promenera dit och göra nåt. På tisdag och torsdag var det Nora, Erika och jag. På onsdagen var det Liza och jag. Olika teman varje dag. Så bra att dela upp det lite. 

Snoddas i sitt täcke som han vägrar gå ut utan när det är kallt. 

På fredagen var det dags för debut på isen. Det var lite skönare väder då!

Fredagskvällen ägnade vi åt osunt ätande och soffmys. Då blev det inte många knop gjorda. 

Jag har ett litet problem

Anledningen till mina problem är dock att jag tycker andra har problem. Det är då en väldig tur att jag kommer att kunna gå in i 2018 med en helt annan ro. Lugnet av att inte vara tvungen att kommunicera med folk som ändå inte säger vad de tycker. Jag har också genomskådat dem för länge sen men varit tvungen att hantera det året ut. Jag har så stora problem med att förlika mig med det där. Det börjar liksom redan i våras. Det spelar ingen roll vilken fråga som har diskuterats heller utan mentaliteten att säga nej eller ha förhinder övervinner alltid det andra. Men om man nu har valt att inte engagera sig och några andra bjuder in till en fixarkväll så borde man ju överlämna saken i deras händer. Alltså till de som valt att engagera sig. Man kommer ju såklart inte själv men man har ändå mage att ifrågasätta beslut som tagits på träffen. När vi lägger ut datum för träningar och man bara får ett datum tilldelat då börjar man genast krångla och säger nej. Jag sitter redan då i början på året och retar ihjäl mig på det sättet. Men säg när ni kan i stället! Vad enkelt det vore om alla bara sa vad man kan bidra med och när i stället för tvärtom. Jag har aldrig varit arg på någon som sagt att jag inte har tid just nu. Men på den som röstar för organiserade träningar men sedan inte kan ansvara för ett datum själv. Den blir jag så arg på så jag skulle vilja slå, nu vet jag ju att man inte får slå barn men vuxna som är så dumma borde man få göra det med. Jag är också den som hela tiden hävdat att det ska vara av fritt val man engagerar sig. Det här blir ett stort problem för mig för jag är inte sån alls. Så när jag till sist anmäler mig som ansvarig för hinderparken då utbryter det något slags krig. Helt utan syfte enligt mig för problemet är ju att de där som sedan drar det dit dom gör inte en gång utryckt vad det är som är fel med det jag försöker göra. Det är ju inte så att jag håller på att avveckla verksamheten på klubben. Jag håller på att fixa hindren och jag letar en tävlingsledarutbildning. De har inte en gång talat om vad de vill, vad de har för visioner, vad de vill ska ske. De har faktiskt inte ens gjort det de sa att de skulle göra i vår verksamhetsberättelse. Men många har så svårt för att ta när någon vill, det tycker jag är ett väldigt märkligt beetende. Det pratades ju till och med om att starta en egen klubb under saigk redan förra hösten. Alla dom som inte vill nåt då eller? För det där med att starta klubb har jag hört flera gånger förr och för mig har det aldrig varit aktuellt. Jag har alltid känt mig välkommen på klubben, känner inte alls igen mig i att vi ska vara motarbetade. Kommer ihåg att det var samma snack när de drog igång hundungdom för några år sedan. Ett hundungdom som blomstrade i kanske 6 månader innan intresset svalnade. Däremot så har jag i år känt mig fruktansvärt motarbetad av mina egna led. Inte många har några ambitioner har jag märkt. När jag i slutet av året ställer en enkel fråga så verkar ingen kunna svara på den. Eftersom jag har en del annat på gång så frågar jag en annan fråga i ett annat sammanhang och då svarar samma människor direkt. Jag försöker hålla mig neutral till dem också så långt det bara går. Vad det beträffar de där 5 behöver jag ju inte ens det längre, alltså förhålla mig till. Vilket bara är skönt alla dagar i veckan! Dom sörjer jag inte men det är till stor del deras fel att de andra beter sig som de gör. Jag förstår också varför de gör det efter att jag hört vad som hände kusinen efter att hon kommenterat ett av mina inlägg. Men att det har gått så här långt har inte mycket att göra med klubbarbete eller att vi tyckte olika i några frågor där. Det är mer en privat grej för mig. Men en sak som har med klubbarbete slog mig också väldigt klart för ett tag sen. I samband med att jag bad en annan (från en annan klubb) om en tjänst. Hon fixade det jag bad henne om och jag tackade för hjälpen. Då svarade hon att "det var så lite bara glad att du fixar och donar så vi kan komma och kursa lite" Jag blir liksom löjligt glad av detta lilla tack och det är då det slår mig. Det som ligger och skaver i mig, det som jag inte riktigt kan släppa. Jag känner mig utnyttjat och ouppskattad för för att ingen nånsin tackar mig. Inte när jag tvättat, lagat och fyllt de gamla tunnelhållarna. Inte när jag fixade hopphindren, städade garaget eller lagade A-hindret. Inte när jag sålde en massa gamla grejer som ändå skulle slängas. Inte när jag ordnar kurser, tunnelrace eller banträningar. Ingen har sagt att jag gjort nåt bra eller som nån uppskattar. Då blir jag liksom jävligt ledsen eftersom jag med tanke på att det är just för att jag har gjort allt detta som jag har hamnat i trubbel. Jag har ju dessutom gjort det för någon annans skull, jag behöver ju inga hinder på klubben att träna på. Men jag har hamnat i ett jävla personligt blåsväder bara för att jag engagerat mig. Det kan jag ju se nu i efterhand och det är väldigt många som gjort mig besvikna. Inte bara de där fem och de andra trodde jag var bättre människor helt enkelt. Tur att det finns några likasinnade i min närhet, visionärer som man kan få galna idéer ihop med. Jag brukar aldrig avge nyårslöften men nu kommer ett: Jag ska hädanefter aldrig utsätta mig för tråkiga, visionslösa nejsägare mer. Välkommen 2018!

Hurtig söndag

Klev upp tidigt och promenerade till Hallen för lite träning med Liza och Helen. Liza var fortfarande snorig så hon körde mest med oss. De övertaggade mallarna fick bara köra lite hoppteknik efteråt. Väl hemma så drog jag igång att mocka ur bädden hos fåren. Eftersom jag varit sjuk och haft ont i ryggen så var det första gången. Det var väldigt mycket och Stefan fick komma och hjälpa till. Annars hade jag aldrig blivit klar! Skönt när det var klart i alla fall. Passade också på att skotta bort lite snö och lyfta bort grindarna som fastnat i en driva från takraset. Skönt att få det gjort!

Filmade lite på träningen. Både Uno och Vie!

En mysig fredag

Hade en så härlig ledig fredag. Trots att jag sovit bara 4 timmar natten innan så kunde jag så klart inte sova. Därför var det jätteskönt att kliva upp och äta lite, mata hundarna och gå och lägga sig igen. Sov sedan till 11! Var till skogen, lunchade på byn med gubben och tog bilen till Hallen. Hade tänkt och städa men det hann jag inte för jag var både sen och det var bokat efter oss. Helen och Nora kom, vi körde grundövningar på fyra hinder. Bakombyten i åttor, hoppa sväng och utifrån på olika avstånd. Filmade lite på Uno. Sedan satte vi upp balansen en sväng. När jag kom hem sedan så fick jag besök. Fast Den där lilla skithunden som var med (den som jag ju ska ta över) hon rymde ut i kattluckan hon. Hon kanske inte var helt nöjd när hon inte fick sitta på köksbordet. Den ena hade nämligen med sig kakor hit och den andre fick en whisky med sig.  Trevligt var det! Kanske var det tur att det dök upp en grej som gjorde uppbrottet ganska arrupt. Annars hade vi nog suttit kvar och surrat länge, väldigt länge. Det var kul att de kom förbi och att jag kunde hjälpa till med lite IT support. Vilket ju egentligen var anledningen till att de hälsade på. Fikat räcker ännu och jag hoppas wiskyn gör det också.

Äntligen jobb

Jag hade liksom tänkt varit ledig alla lovdagarna. Eftersom det ändå fanns tillräckligt med folk och eftersom jag har väldigt mycket sparade semesterdagar. Sedan var det någon annan som ville vara ledig och jag är faktiskt riktigt trött på att vara hemma. Det var liksom ett win win koncept. Enda oron var väl att jag började klockan 8.00. Jag sov som vanligt inget eftersom jag vänt på dygnet. Det var i alla fall en riktigt skön smygstart trots att det blötsnö / regnade hela dagen. Vi var inte ens ut. Vi var i gympasalen och lekte och då passade jag på att städa i musikförrådet. Sista dagen jag jobbade var ju på luciadagen då vi bara slängt in allt där. Det var väldigt skönt att få det gjort. Är väldigt nöjd med min ordning där. Så klart mest nöjd med mina "byggen" vagnen på hjul med högtalare, fickor på sidorna och whiteboard på baksidan. Trälådan med hjul för keyboards är jag också riktigt nöjd med faktiskt. 

Eftersom det var ett himla snöoväder så kom det en avbokning. Jag var och handlade dricka som jag skulle till Hallen med i alla fall. Tog med mig Vie och Uno. Körde lite matt-tramp, runt på två lånhoppsidpångare och framåt. De var klart nöjd med avbokningen 😂

Road

Det har varit så sjukt roligt när jag har kopierat alla mina gamla grejer nu. Tittat på väldigt mycket gamla filmer. Mycket träningsfilmer från kurser, sånt som inte ligger på Youtube. När jag tittade in på min kanal där häromdagen så insåg jag att där var det verkligen behov av städning, 475 uppladdningar och det var ju inte bara på mig och Sara om jag säger så. Har säkert 20 bildspel som tillhör klubben också. Jag har gråtit när jag sett fina Ville från SM 2008. Vilket SM han gjorde då, låg 4:a individuellt efter första dagens två lopp. Öland är också speciellt då det var det året både Sara och jag hade barnen med oss. Filmerna därifrån är de få jag har kvar som Olle är med på och Saras flickor är ju jättesmå. Filmerna från SM -09 när vi tar medalj gör mig både glad och ledsen på samma gång. Ledsen för att det inte var värt mer för vissa, historien vi delar. Men glädje för att det är då min bästa vän i världen börjar dyka upp. Där bland fiskmåsar, mallevalpar, kusiner och glass är hon helt plötsligt. Efter det tävlar vi lag tillsammans, bygger en Hall, tränar och hänger ihop. Jag blir fortfarande förbannad när jag diskar mig på filmen med Kovo från SM:et i Stockholm 2011. Regnet öser ner och laget ligger 4:a efter första dagen. Jag går ut sist och vi har redan en hund diskad. Tobias som kommenterar är så himla bra, jag kommer inte ihåg att han pratade sådär mycket. Beskriver Kovo som "hunden som normalt glider i mål på en räkmacka" 😂 Jag har sett lopp och träningar med Zeb där jag slitit som ett djur. Vem kommer på idén att träna en hamiltonstövare i agility? Den där lilla elaka terriern vi har han var fet som en boll på de första filmerna. Till att se ut som en riktig atlet på filmerna från SM där vi tävlade med de andra russeltanterna. Jag har också sett vilken underbar kurshund Kovo var. En med en väldigt bra på och av knapp. Bara låg och väntade när man pratade och sedan orkade hur mycket som helst. Och Salsa som hade sån tuff start och ändå kunde få sånt aktivt liv. Jag har skrattat åt mina ben men mest mina armproblem som verkar förfölja mig. Gjorde ett litet klipp på just det temat. 

Den där snön

Går förbi ett uthus varje dag på väg till skogen. Tog en bild för jag tänkte att den snart rasar av. Men den blir bara längre och längre för varje dag. 

Även om det töat mycket så är det väldigt mycket snö i skogen. 

Från vårt tak har det rasat ner ordentligt, tror det dröjer ett tag innan vi sitter på uteplatsen om jag säger så.