Det var nämligen dagen då de första 10 av de sista 39 djuren vi har kvar skulle åka. Det är ingen bra grej egentligen att ta så många påsen gång men vi var liksom tvungna att göra så nu. De där 10 har nämligen stått ute i stora ladugården och vi kunde inte spara bara fem där ett tag till. Vi har heller ingen plats för dem i ungdjursdelen. De här 10 anmälde han dessutom i oktober och har fått vänta tills nu med att bli av med. De var både stora och tröga om jag säger så. Folk som tror att de stressar när man ska lasta tror då fel. Det största problemet är att de inte rör på sig och att lyfta ut 800 kg nötkreatur ur båsen är liksom inte det enklaste. Så på årets första dag fick vi oss ett rejält fyspass om jag säger så. Det blev pytt i panna till sen lunch efteråt, bara för att det skulle gå fort. Det kändes som en härlig nyårsdagssupé. Det blir i alla fall väldigt klart att vårt beslut att inte hålla på med köttdjur känns riktigt. Jag har aldrig gillat den delen av verksamheten. Vi har liksom hållt på med livdjur och mjölk i första hand, det där med döden har bara varit något som oftast skett när de gjort sitt. Man har också fått en relation med nästan alla djur då. De som vi har nu känner man ju knappt. Framöver ligger planen att skicka fem åt gången nu i vår. Vi behåller 14 som får beta rent här runt omkring nästa sommar. Det känns skönt att det inte blir helt tomt på ett tag ändå. Gjorde värsta fyndet då jag hittade många spengummin i ladugården. Säljer dem som kampgrej i Hallen ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar