Tiden rusar

Trodde den här veckan skulle bli lite lugnare men av någon anledning så blev det inte alls så, snarare tvärtom. På måndagen var jag ledig och trodde jag skulle hinna massor men det blev inte alls så. Var på massage och sedan fick jag ägna resten av dagen åt fårstängslet. Tur att jag gjorde det för annars hade de snart varit på rymmen, det blir nämligen grönt här och där nu. På kvällen hade jag träning för sista gången och nu ska jag inte boka upp mig på fler. På jobbet på tisdagen fick jag i alla fall bara ha sexorna. Det är liksom något av ett galet tempo nu på slutet, alla har saker de behöver göra klart. Dessutom går det bort jättemånga tisdagar då jag har musik med 4-6. Vi har liksom inte ens börjat fundera på vad vi ska sjunga på avslutningen. På tisdagskvällen var jag ute och krattade och grejade till sent. Sedan skrev jag PM också. På onsdagen stängde jag, hann bara gå med hundarna och äta innan jag kollade på ett webbinarium på skk ang nya personuppgiftslagen GDPR. På torsdagen åkte jag direkt till Bollnäs efter jobbet, in och snabbhandlade på dollar och rusta. Upp på klubben och hämtade lite grejer, fick smörgås och kaffe där. Sedan på Studiefrämjandet där vi fick lära oss lite mer om styrelsearbetet. Det var väl inte så mycket nytt, men bra ändå att i alla fall några av oss kunnat gå. Förhoppningsvis kan vi bli lite effektivare efter det här. Vi gjorde en ganska rolig övning där vi fick lägga ut kort med olika sysslor på. Vår uppgift var att placera ut de på personer i styrelsen. Otroligt intressant att se hur mycket i alla fall en person gör hos oss. Gillade dock att hon och jag fick dela på kortet ”planerar för framtiden” Kom i säng sent och var uppe tidigt för att hinna med hundar innan jobbet. Det var ju min långfredag och då vill man vara i tid på morgonen för att öppna eftersom vi har slöjd direkt på morgonen. Men jag har också så svårt att komma hem från jobbet då när jag stänger. Det blir liksom ganska lugnt då det droppar av barn och då börjar man alltid plocka med något. Kom väl därifrån vid sex. Men fint var det i alla fall! 

Det här med tid

För någon vecka sedan ringde jag gubben och sa att maten var klar ”är på väg” sa han och dök upp 1 och en halv timme senare. Förra helgen ringde jag igen ”kommer som en oljad blixt” sa han och kom 40 minuter senare. Nu har dock min kära lillasyster tagit det till en helt ny nivå. Jag ringer och säger att det står ull från Helen utanför ladugården att hämta ”Kommer på en gång”, sa hon och dök upp 48 timmar senare 😂😂

Filmer

Filmade lite häromdagen. Körde denna övning.

Helg

Äntligen helg! Den började ganska konstigt med att jag studsade ur sängen 5.15 på fredagsmorgonen. Hann promenera, duscha och äta frukost länge. Jobbade till 15.30 och sedan kom Helen och lånade lite grindar. Efter det blev jag trött och segade runt ett bra tag. På kvällen var vi och handlade lite och gubben bjöd på mat, på Hambo. På lördagen knallade jag iväg till Hallen på morgonen, skulle ju ha träning men hann träna innan. Byggde upp en bana som vi även tränade på sedan. På samma uppställning kan man träna väldigt olika saker. Filmade faktiskt, det var länge sen. Började fixa med staketet runt gräsmattan på eftermiddagen, det är liksom bara några veckor sedan jag behövde bygga på dem. Nu blev det dags att börja ta bort dem igen och laga de ordinarie. På kvällen var vi ner till Biografen där Per Persson och Niklas Frisk spelade. Mysigt och lagomt långt, hemma till 21 igen. Idag söndag har jag hunnit riktigt mycket, ansökt om tävling, uppdaterat hemsidor, fixat hela staketet runt trädgården, krattat, tvättat Stefans bil och fixat rosetter. Hittade gamla som det stod freestyle på som jag inte hade hjärta att slänga liksom.

Listor

Var ju på en föreläsning via jobbet med Anna Tebelius Bodin som handlade om hjärnan. Att vår hjärna faktiskt inte utvecklats sedan livet på savannen. Hur detta med hur hjärnan fungerar krockar med det liv vi lever idag. Hon pratade även om listmänniskor, jag är ju helt klart en sån. Jag kommer ihåg att det var bra, att man fyllde på med något slags ämne när man prickade av. En slags egenbelöning. Eftersom hon i alla fall inte sa att det var dåligt med listor så fortsätter jag väl då. Jag älskar listor! 

En galen vecka till

Det blev ännu en intensiv vecka då vi hade tunnelrace på måndagskvällen,  på tisdagen kurs, på onsdagen sektormöte och på torsdagen föreläsning via jobbet. Tunnelracet gick bra, vi var ju inte så många. Pia var snäll och tog tid och skrev, jag sprang med Olle och strulade så bra i båda så vi vann 😂 På tisdagen var det sista gången med ett nybörjargäng som ju varit helt otroligt duktiga. Så kul att få se utvecklingen hos alla. På onsdagen hade vi sektormöte och vi plockade ut några hinder då de som stod ute ju satt fast i snön fortfarande. Parkeringen är bar så det går bra att träna lite där. På torsdagskvällen var vi på en föreläsning med de andra friskolorna som Göran fixat. På fritids har vi hantverksveckor men det enda man vill är att vara ute så det blev lite vilande. Äntligen så är våren på gång! 

Agilityplan på klubben på onsdagen, tror inte det hinner torka upp till den 1 maj. Vi får nog vara i Hallen då i alla fall. 

Hemma händer det en del i alla fall!


Man ser till och med pilen på skylten nu.

Helgen

På lördagen hade jag träning i Hallen. Eftersom jag inte vill binda upp mig på ytterligare kurs nu så har jag planerat in tre fristående gånger liksom. Jag förstår ju att de vill hålla i det nu också och det ser ju inte ut som det blir träning ute ännu. Det var 5 stycken denna gång och det från både nybörjarkursen och fortsättningen liksom. Duktiga har de blivit. På eftermiddan varvade jag kaffe i solen med städning. Usch vad skitigt det blir nu, dessutom så fäller både katt och hundar. Borstade även hundarna och var och handlade. På söndagen var vi till Timrå och tävlade. Alltså det var för det första kaos när jag skulle packa och sedan surr när vi skulle bestämma hur när och var vi skulle åka. Älskar att jag skriver ett sms på tisdagen som hon svarar på tidigast torsdag och så där håller vi på. Vi var dock överens om att vi skulle vara där typ först så vi hann parkera bilen nära. Sedan var det planering på hög nivå med varje hund på sin plats med rätt leksak laddad. Eftersom det körde XL och large för sig så blev det ganska intensivt för oss. Det var ju inte jättestora startfält heller. Jag är supernöjd med alla loppen utom det första med Uno då jag glömt bort hur mycket jag måste samla honom och hjälpa honom där. Han for runt och halkade och jag slarvade. Vie och Salsa vann varsitt lopp. De fick även varsin 2:a plats alla tre. Uno toppade med tre disk och Vie körde två disk. Salsa var den klart lysande stjärnan då hon nollade två och hade två lopp med 5 fel. Det var kul för jag fick så mycket beröm för mina lopp. Väldigt många kom fram och sa att det såg så trevligt ut. Om att det tex ser så lätt ut när jag handlar och hundarna ser glada ut och att vi verkar så samspelta. Såna ord värmer verkligen för då syntes det i alla fall inte hur ringrostig jag kände mig. 

Galet

Veckan blev intensiv, jag hade ju kurs på tisdagskvällen och sedan på onsdagen så vaknade jag med ont i halsen. Va? Jag kan ju inte bli sjuk igen. Eftersom jag vägrade att acceptera det har jag gått på Ipren hela veckan. Bokade av förskolan för att vila rösten lite. På fritids har vi jobbat med barnkonventionen och det var några som skrev egna rappar på temat. Så enkelt att skapa egen musik utifrån en mall. Emil kom hem och vi hade bokat in två dagar med esteternas sound of music. Vi ville se båda uppsättningarna fast  Elna bytte inte så mycket. Några andra spelade ju helt andra roller den andra dagen. Kan hända att vi är lite partiska men vi tyckte Elna var klart bäst. Hon hade en väldigt rolig roll och var mest hela tiden på scen. På onsdagen var Anna med och på torsdagen Stefan. Han höll sig vaken hela tiden, det var väl för obekvämt för att somna kunde jag tro. Morgonpromenaderna har varit långa och mysiga då nätterna fortsatte att vara kalla. Eftermiddagarna har varit soliga och varma. Äntligen känns det att våren är på gång. På fredagen slutade jag tidigt vilket var jätteskönt. Sedan blev vi bjuden på mat hos Anna också. En bra vecka om man bortser från halsontet då. 

Skönt med vardag

Trots att det är skönt med lov så är det skönt när det drar igång igen också. Helgen var ganska lugn men full av kalas, vi hade ju Gittan på lördagen och sedan för Nora och Greta på söndag. Var till Hallen en kortis på lördagen och körde lite nerfarter. Vi torkade vatten också då snön började bete sig svinit på taket vid servicehuset. På söndagskvällen var jag och tränade lite med Helen då blev det hoppteknik och slalom. Fick världens migrän när jag kom hem, illamåendet och huvudvärk höll i sig på måndagen. Måndagen var också den värsta väder dagen på länge. Det regnade och snöade hela dagen. Jag var och städade i Hallen, fy vad grusigt det blir där nu. Tänkte det skulle bli sista gången förra gången men där tog jag visst fel. Just nu skulle det var ganska skönt med utesäsong. Skönt att få ha lite kurs inne då. Sista av tre med fortsättningen, jag förstår lätt varför de vill fortsätta. De känns som de kommer ta ett tag innan det går att träna på klubben. Fick en blomma av en kursare också. Senare på kvällen hade det äntligen slutat regna så då tog vi en promenad i dunklet. 

Påsk

På fredagen städade jag mest. För övrigt en lugn helg utan måsten. Jag gillar när det rullar på lite som vanligt. Emil kom hem på lördagen och det var riktigt skönt att surra med honom. Vi var till Gittan på lördagskvällen och åt samt träffade stockholmskusinerna. På söndagen var vi till Bollnäs var lite grejer jag behövde bland annat fler kompostgaller. Emil köpte present åt pappan, en mugg. Observera att det inte var jag som fick den. Annars har jag liksom ägnat hela helgen åt att bygga på staket. Åt hundar och får. På söndagskvällen fick jag äntligen träffa Liza igen, hon har enligt mig varit borta på tok för länge. Roligt med en date. 

Mysig vecka

Det är ganska skönt med avbrott från rutiner som vid lov. På tisdagen tog jag semester mest eftersom jag slitit järnet på måndagen med att mocka ut fårens bädd. På tisdagen städade jag i hundhallen samt sopade bort massor av sand från vintern utanför. Emil var ju kvar så vi var och handlade och lunchade. Han for tillbaka till Sthlm med 17.20 bussen, hann lagomt dumpa honom innan det var dags för kurs. Alla åtta var på plats så det tog sin lilla tid. Jobbade sedan tre långa dagar, två edagar var vi hemma och bara hade mysigt. Plockade fram tovningen och det var uppskattat. Eftersom våren dröjer så gjorde vi blommor av papper. På torsdagen delade vi upp oss så halva gänget for till Bolle och resten åkte till Lilltjära. Vi var till Hundhallen och träffade Uno och körde lite hinderbana för tvåbenta. Sedan var vi till Sara och tittade på kaniner och hästar. Sist var vi till mig och matade får och träffade kvigorna. En härlig dag trots regn, men blött var det för slalomåkarna. 

Hur man än gör blir det fel

Någon har missuppfattat mig igen, jag har absolut inget emot strutsar. Är bara det med att stoppa huvudet i sanden jag har åsikter om. Allra helst när man inte står fast för vad man tycker utan ändrar sig lite som det passar. Däremot hatar jag kajor, de är skrikiga och skräpiga. Just nu håller de dessutom till ovanför entrén till Hallen. Vi skulle kunna kalla de jag inte gillar för kajorna. Strutsar är för det första inga jag ogillar alltså, det är bara deras sätt jag ogillar. Personen som missuppfattat mig ber mig att sluta skriva illa om de jag inte tycker om på insta och bloggen för det är så tråkigt att läsa. Tycker jag ska lägga upp något annat för det tycker den är trevligt. Själv har jag ingen aning om vad jag ska ha skrivit för illa om någon på insta 🤔 Men om man inte gillar mina bilder så behöver man ju inte följa mig där. När det gälller den här bloggen är det bara mina egna tankar (min dagbok) och om någon tycker det är tråkigt att läsa är det ju bara att låta bli. Inte tänker då jag börja fundera på vad alla andra tycker jag ska skriva om. Jag har bloggat sedan 2009 och alltid delat med mig av mina tankar, min vardag och mitt liv. När det gäller strutsar så har jag alltid använt mig av det ordet för folk när jag beskriver de som inte säger vad de tycker. De som tittar åt ett annat håll när någon gör dumt eller de som inte är ärliga mot andra. De som inte säger rakt ut: jag vill inte tävla lag med dig för jag gillar inte ditt sätt att köra hund. Det har jag gjort en gång och hamnade i ett jäkla blåsväder den gången också. Men jag tyckte det var ärligare än att komma med andra ursäkter. Jag tyckte det då och jag tycker det nu och just därför kommer jag inte sluta skriva precis det jag har lust med här. De jag ”ogillar” har jag rättigheter till att ogilla precis hur mycket jag vill. Det kan ju faktiskt vara så att jag gått och blivit en bitter jävla bitch fast då är ju det inte så mycket att göra åt. Jag tänker att då behöver man som sagt inte läsa. Jag får faktiskt en del positiv respons på att jag vågat berätta det som hänt mig också. Några som varit med om samma men aldrig pratat om det. Den här som missuppfattat mitt inlägg vet kanske en promille om vad allt detta handlar om. Antagligen återberättat i andra eller tredje hand från någon som heller inte vet vad det egentligen handlar om. För det vet bara jag och någon till. Det förstår jag också efter att jag förtydligat det, då hon skriver att det är agilityrelaterat. Visst är det till en viss del det men ännu mer är det klubbrelaterat och allra mest är det mot mig som person. Det finns alltså strutsar (folk som inte vill se) överallt i princip, inom klubben och utanför. Men att förminska mina känslor och be mig sluta skriva, det är som att be en deprimerad att rycka upp sig. Jag bearbetar nämligen saker när jag skriver. Jag har ju också ett sätt att både skriva och utrycka mig på som alla känner till. Jag hävdar bestämt att jag fortfarande är den samma, den som en gång ifrågasatte en uttagning till en Länskamp. Då gav man heller inte ärliga svar, tyckte jag. När jag ironiskt buntar ihop folk som tex strutsar nuförtiden blir det något negativt, ett skällsord. Eller som när jag skriver mitt första inlägg i en grupp i januari -17 där jag kallar den för sekt. ”Jag måste få lyfta några saker nu innan jag lämnar denna sekt, förlåt sektor” För mig är det ironi, ett skämt, men det förstår inte flera av de där alls. Barnen jag sjunger med på förskolan 3-5 år förstår nästan skämt bättre än kajorna. Kajorna i det här fallet är ju ändå vuxna, jag fattar ingenting. Bara att de är helt utan humor och självdistans. Herregud! Jag driver ju på samma sätt med mig själv också. Det är ju också det de ska bero på att de tar bort mig som vän på fb. Att jag skriver så hemskt och att ord sårar, fast det är lite lika som med att jag ska ha skrivit illa på insta, jag vet inte vad jag har skrivit. Ingen har heller varit vänlig nog att tala om det för mig. Återigen, det är inte någons hus jag eldat ner eller någons kattunge jag dräpt. När de skickar in klagomål till styrelsen så tar de upp massor med exempel på vad jag ska ha skrivit. Men problemet är att allt det är från efter att de tagit det till högre ort med en skrivelse om att jag är orsaken till att de inte trivs på klubben. Så det förklarar ändå inte deras handlande i våras för mig. De säger också att jag ska ha lagt ut film på någon av dem och att sånt ska vara olagligt. Jag har ju massor med filmer på min youtubekanal där de är med, (träningsfilmer på dem från 2008 har jag faktiskt rensat bort så sent som nyss) Sedan är det ju värre med rättigheterna kring tex en film från Folksam cup i Kumla, tror jag det är. Jag har bett två av kajorna filma och de har för evigt förstört den (min film) genom att kommentera alltihop. Vi kanske ska ta och drifta det i domstol också, hur fan de kunde förstöra min film på det sättet? Allra helst eftersom de sedan skulle bryta kontakten med mig på våren 2017. Att jämföra det, hur några förstört min film från Kumla mot att jag delar ett minne på Facebook (som fallet var med filmen de syftar på) En som en gång låtit sig filmas och också ligger på min kanal. Alltså ibland har ju någon av dem humor ändå. Det är ju inte som att jag nyproducerat en film om kajor, idioter eller psykopater. Vilket jag kanske borde göra, jag kan nog få hjälp av kusinen, tror hon var sugen och göra en parodi av några av de där. Ja, just det! Hon som filmar i Kumla passar också på att fimpa mig på fb som vän just i krokarna av årsdagen av Olles självmord. Den gillar dock ett inlägg just innan som en liten fuck you hälsning. Den här någon som nu tror att det handlar om att jag inte gillar någon har inte en aning om vilka påhopp jag fått tagit emot från psykopater och kajor. Att jag ska tycka illa om dem är en väldig underdrift. Jag hoppas att ingen av strutsarna eller något av någons barn ska få utstå detta. Jag har överlevt för att jag har vettiga personer runt mig som bekräftat att jag inte är sådan som de påstått. Grejen är att jag kan inte behöva sitta här längre på min kammare och hela tiden tänka på hur andra ska motta det jag skriver. När ska jag få börja vara den person jag alltid varit liksom? Just det här inlägget som missuppfattades nu var egentligen bara att jag delade med mig av jargongen vi har här hemma. Gubben är ju sån som kör samma skämt år efter år typ ”Jag har blivit retad på jobbet idag, jaha för vad? .... för min tjocka fru” I år har han dock utvecklat sig lite, vilket vi alla supportat honom till mest eftersom det blir ganska uttjatat med samma skämt. Nu kör han så fort jag ifrågasätter något ”det är ju inte konstigt att folk inte vill vara kvar på klubben, så elak som du är” För mig är det lika osannolikt som det där att jag är tjock. (men direkt taget från hur de där beskrev mig till högre ort) Vi har ett speciellt språk och en jargong här hemma. Han ger även alla smeknamn och döper om händelser. Tex har han alltid kallat oss tre systrar för lillhaggan, mellanhaggan och storhaggan. Häromdagen titulerades vi lillhäxan och mellanhäxan. Eller huset i Haninge som det var sånt renoveringskaos vid jämt så han döpte det till Sarajevo. Jag har varit både seminerad och dräktig, jag har även kalvat och diats. Det har hänt att vi argumenterat så till den milda grad att de som inte känner oss trott att vi behövt åka hem och äta försoningsmiddag. De som känner oss vet att vi har den här stilen och att vi driver ganska hårt med varann. Har man någongång varit med att köra kor t ex så vet man hur vi är. Till sist så kör han det där med strutsarna och det kallar han verkligen alla. Det roliga för mig var när jag hörde oss lite från ovan i denna konversation:  Han säger: det var strutsar vid Hallen idag. Jag: jaha vemdårå? Han: hon som lagar mat hos er (Han menar Helen men han säger ju aldrig några namn) Jag: fast det är ingen struts. Tyckte bara det var skitroligt, jag hade alltså ingen aning om att det skulle feltolkas. Det får ju mottagaren ta ansvar för hur den tolkar saker. Jag tänker leva vidare med mottot att folk får ta ansvar för sina handlingar så tar jag ansvar för mina. Jag står fortfarande för allt jag skrivit och sagt. Jag vet också att de riktiga vännerna består och förstår. 

Käpphästar

Mor och far har fått adoptera en gammal vhs inspelning från ett besök på Olsson design någon gång 1988. Ett reportage som sändes i Café Sundsvall, jag har filmat av det så kvaliten är inte den bästa men såklart kul att ha kvar. Är väldigt imponerad av att jag ställde upp, jag ser ju ganska sammanbiten ut 😁😁😁

Snön skogen skaren

Den här veckan hände något alldeles underbart. Det började töa så pass mycket på dagen och samtidigt var det riktigt kallt på nätterna. Om man promenerar på morgonen så för det en fin effekt. Den här veckan var första gången på säkert tre månader som hundarna kunde sträcka ut och verkligen springa. Det var heller ingen vass skare så det fanns inget sånt att oroa sig för heller. Jag kunde häromdagen ta mig till vår andra del av skogen och kolla på avverkningen där. Jag har bara kunnat gå en kortare upptrampad stig under hela vintern. Om man blundar så kan man nästan dtömma sig bort att man bara går rakt ut i ingenstans bland blåbärsriset. Att hundarna kände sån otrolig frihetskänsla det förstår jag men jag kände verkligen det samma. Jag brukar inte vara grinig utan brukar mer konstatera när det snöar att då blir det pulsträning i några dagar då. I år har det bara varit pulsträning, i tre månader! Det är som om man skulle simma dem varje dag liksom. Andra ställen som plogade vägar har heller inte varit helt bra att släppa loss på liksom, det har varit halt och isigt. Men mest har det varit lite ny snö att pulsa i varje dag. Jag har börjat se på Salsa att hon har jobbigt med det här, både snön och halkan. Hon är liksom inne på sitt nionde år och hon har sina tre dåliga tassar (tår) som inte gillar det här underlaget.