Hur man än gör blir det fel

Någon har missuppfattat mig igen, jag har absolut inget emot strutsar. Är bara det med att stoppa huvudet i sanden jag har åsikter om. Allra helst när man inte står fast för vad man tycker utan ändrar sig lite som det passar. Däremot hatar jag kajor, de är skrikiga och skräpiga. Just nu håller de dessutom till ovanför entrén till Hallen. Vi skulle kunna kalla de jag inte gillar för kajorna. Strutsar är för det första inga jag ogillar alltså, det är bara deras sätt jag ogillar. Personen som missuppfattat mig ber mig att sluta skriva illa om de jag inte tycker om på insta och bloggen för det är så tråkigt att läsa. Tycker jag ska lägga upp något annat för det tycker den är trevligt. Själv har jag ingen aning om vad jag ska ha skrivit för illa om någon på insta 🤔 Men om man inte gillar mina bilder så behöver man ju inte följa mig där. När det gälller den här bloggen är det bara mina egna tankar (min dagbok) och om någon tycker det är tråkigt att läsa är det ju bara att låta bli. Inte tänker då jag börja fundera på vad alla andra tycker jag ska skriva om. Jag har bloggat sedan 2009 och alltid delat med mig av mina tankar, min vardag och mitt liv. När det gäller strutsar så har jag alltid använt mig av det ordet för folk när jag beskriver de som inte säger vad de tycker. De som tittar åt ett annat håll när någon gör dumt eller de som inte är ärliga mot andra. De som inte säger rakt ut: jag vill inte tävla lag med dig för jag gillar inte ditt sätt att köra hund. Det har jag gjort en gång och hamnade i ett jäkla blåsväder den gången också. Men jag tyckte det var ärligare än att komma med andra ursäkter. Jag tyckte det då och jag tycker det nu och just därför kommer jag inte sluta skriva precis det jag har lust med här. De jag ”ogillar” har jag rättigheter till att ogilla precis hur mycket jag vill. Det kan ju faktiskt vara så att jag gått och blivit en bitter jävla bitch fast då är ju det inte så mycket att göra åt. Jag tänker att då behöver man som sagt inte läsa. Jag får faktiskt en del positiv respons på att jag vågat berätta det som hänt mig också. Några som varit med om samma men aldrig pratat om det. Den här som missuppfattat mitt inlägg vet kanske en promille om vad allt detta handlar om. Antagligen återberättat i andra eller tredje hand från någon som heller inte vet vad det egentligen handlar om. För det vet bara jag och någon till. Det förstår jag också efter att jag förtydligat det, då hon skriver att det är agilityrelaterat. Visst är det till en viss del det men ännu mer är det klubbrelaterat och allra mest är det mot mig som person. Det finns alltså strutsar (folk som inte vill se) överallt i princip, inom klubben och utanför. Men att förminska mina känslor och be mig sluta skriva, det är som att be en deprimerad att rycka upp sig. Jag bearbetar nämligen saker när jag skriver. Jag har ju också ett sätt att både skriva och utrycka mig på som alla känner till. Jag hävdar bestämt att jag fortfarande är den samma, den som en gång ifrågasatte en uttagning till en Länskamp. Då gav man heller inte ärliga svar, tyckte jag. När jag ironiskt buntar ihop folk som tex strutsar nuförtiden blir det något negativt, ett skällsord. Eller som när jag skriver mitt första inlägg i en grupp i januari -17 där jag kallar den för sekt. ”Jag måste få lyfta några saker nu innan jag lämnar denna sekt, förlåt sektor” För mig är det ironi, ett skämt, men det förstår inte flera av de där alls. Barnen jag sjunger med på förskolan 3-5 år förstår nästan skämt bättre än kajorna. Kajorna i det här fallet är ju ändå vuxna, jag fattar ingenting. Bara att de är helt utan humor och självdistans. Herregud! Jag driver ju på samma sätt med mig själv också. Det är ju också det de ska bero på att de tar bort mig som vän på fb. Att jag skriver så hemskt och att ord sårar, fast det är lite lika som med att jag ska ha skrivit illa på insta, jag vet inte vad jag har skrivit. Ingen har heller varit vänlig nog att tala om det för mig. Återigen, det är inte någons hus jag eldat ner eller någons kattunge jag dräpt. När de skickar in klagomål till styrelsen så tar de upp massor med exempel på vad jag ska ha skrivit. Men problemet är att allt det är från efter att de tagit det till högre ort med en skrivelse om att jag är orsaken till att de inte trivs på klubben. Så det förklarar ändå inte deras handlande i våras för mig. De säger också att jag ska ha lagt ut film på någon av dem och att sånt ska vara olagligt. Jag har ju massor med filmer på min youtubekanal där de är med, (träningsfilmer på dem från 2008 har jag faktiskt rensat bort så sent som nyss) Sedan är det ju värre med rättigheterna kring tex en film från Folksam cup i Kumla, tror jag det är. Jag har bett två av kajorna filma och de har för evigt förstört den (min film) genom att kommentera alltihop. Vi kanske ska ta och drifta det i domstol också, hur fan de kunde förstöra min film på det sättet? Allra helst eftersom de sedan skulle bryta kontakten med mig på våren 2017. Att jämföra det, hur några förstört min film från Kumla mot att jag delar ett minne på Facebook (som fallet var med filmen de syftar på) En som en gång låtit sig filmas och också ligger på min kanal. Alltså ibland har ju någon av dem humor ändå. Det är ju inte som att jag nyproducerat en film om kajor, idioter eller psykopater. Vilket jag kanske borde göra, jag kan nog få hjälp av kusinen, tror hon var sugen och göra en parodi av några av de där. Ja, just det! Hon som filmar i Kumla passar också på att fimpa mig på fb som vän just i krokarna av årsdagen av Olles självmord. Den gillar dock ett inlägg just innan som en liten fuck you hälsning. Den här någon som nu tror att det handlar om att jag inte gillar någon har inte en aning om vilka påhopp jag fått tagit emot från psykopater och kajor. Att jag ska tycka illa om dem är en väldig underdrift. Jag hoppas att ingen av strutsarna eller något av någons barn ska få utstå detta. Jag har överlevt för att jag har vettiga personer runt mig som bekräftat att jag inte är sådan som de påstått. Grejen är att jag kan inte behöva sitta här längre på min kammare och hela tiden tänka på hur andra ska motta det jag skriver. När ska jag få börja vara den person jag alltid varit liksom? Just det här inlägget som missuppfattades nu var egentligen bara att jag delade med mig av jargongen vi har här hemma. Gubben är ju sån som kör samma skämt år efter år typ ”Jag har blivit retad på jobbet idag, jaha för vad? .... för min tjocka fru” I år har han dock utvecklat sig lite, vilket vi alla supportat honom till mest eftersom det blir ganska uttjatat med samma skämt. Nu kör han så fort jag ifrågasätter något ”det är ju inte konstigt att folk inte vill vara kvar på klubben, så elak som du är” För mig är det lika osannolikt som det där att jag är tjock. (men direkt taget från hur de där beskrev mig till högre ort) Vi har ett speciellt språk och en jargong här hemma. Han ger även alla smeknamn och döper om händelser. Tex har han alltid kallat oss tre systrar för lillhaggan, mellanhaggan och storhaggan. Häromdagen titulerades vi lillhäxan och mellanhäxan. Eller huset i Haninge som det var sånt renoveringskaos vid jämt så han döpte det till Sarajevo. Jag har varit både seminerad och dräktig, jag har även kalvat och diats. Det har hänt att vi argumenterat så till den milda grad att de som inte känner oss trott att vi behövt åka hem och äta försoningsmiddag. De som känner oss vet att vi har den här stilen och att vi driver ganska hårt med varann. Har man någongång varit med att köra kor t ex så vet man hur vi är. Till sist så kör han det där med strutsarna och det kallar han verkligen alla. Det roliga för mig var när jag hörde oss lite från ovan i denna konversation:  Han säger: det var strutsar vid Hallen idag. Jag: jaha vemdårå? Han: hon som lagar mat hos er (Han menar Helen men han säger ju aldrig några namn) Jag: fast det är ingen struts. Tyckte bara det var skitroligt, jag hade alltså ingen aning om att det skulle feltolkas. Det får ju mottagaren ta ansvar för hur den tolkar saker. Jag tänker leva vidare med mottot att folk får ta ansvar för sina handlingar så tar jag ansvar för mina. Jag står fortfarande för allt jag skrivit och sagt. Jag vet också att de riktiga vännerna består och förstår.