Frid

Igår den 4 juni 2014 valde vår älste son Olle att sänka sig i vattnet för evig sömn. Det var dagen innan hans 22 års dag. Jag hoppas att han fått den sinnesfrid han så starkt längtade efter. Kvar lämnar han en familj i spillror, en klump i magen (oron för ett barn som mår dåligt) har plötsligt bytts ut mot något annat. En sorg, saknad och tomhet som ingen kan föreställa sig. Jag förbannar vården som inte kunnat hjälpa. Men mest förbannar jag sjukdomen som så fullständigt kan förändra en person och en personlighet. Jag har saknat den gamle Olle i ett bra tag nu men nu är han borta på riktigt. Vi har på alla sätt försökt hjälpa men det räckte tyvärr inte till. Mest ledsen är jag över att han var så olycklig den sista tiden. Han om någon förtjänade inte det, det var liksom världens snällaste människa. Nu försöker vi ta hand om varandra på bästa sätt. Vårt helvete har just börjat men jag hoppas Olle funnit ro ❤️