Salsa

Energin är borta, hamnade i en sån där koma som jag gör ibland nu för tiden. Sitter på min altan och kollar in mina fina hundar. Vilka skojiga individer de är ändå alla med sina egenheter. Hundarna är verkligen en del av familjen och man har sett hur de tagit den sista tiden på olika sätt. Salsa var ju i det närmaste deprimerad de första veckorna. Hon är ju den som har "ansvaret" för flocken och hon tog det där med Olle hårt. Hon kände nog mest av alla vad vi tvåbenta gick igenom. Hon har svårt för andra människor och är till stor del en ensamhund. Men! Hon vände sig alltid om och tittade efter Olle om han inte var med ut och gick. Så han räknades för henne. Det har snart gått två månader och jag tycker att hon börjar bli sitt vanliga "bitchiga" jag. I morgon ska hon få tävla igen, förutom ett lopp i skutskär så måste det vara jättelängesen. Kommer inte ens ihåg när hon tävlade sist.