Baksmälla?

Jag blev ju som jag befarade sjuk efter Luxemburg. Blev tvungen att helt sonika peka på mig själv med hela handen och inse att jag behövde vila. På måndagen höll jag liksom igång ändå bland annat så hjälpte jag Stefan i ladugården då vi hade provmjölkning. Tisdagen var jag i princip liggande hela dagen men redan på onsdagen kändes det bättre. Orkade till och med träna med hundarna på kvällen. På torsdagen var jag till jobbet och jobbade lång dag då vi hade föräldramöte på kvällen. Det som är jobbigast med att vara hemma är ju att det känns som man har ännu mer att göra sen liksom.

Uno tyckte det var ganska nice när jag låg på soffan den där dagen.