Tävlingen då

Jag åkte ju till Västerås för att tävla och jag har aldrig varit på kennelklubben förr. De har alltid varit tävlingar på nån idrottsplats när jag varit dit förr. Banorna var ganska okomplicerade, men med en del linjer som gav huvudbry. Vie var duktig och sprang 1:a felfritt och vann. I det andra rev hon ett tyvärr. Nu är hon uppflyttad i agility, då det var hennes 3:e pinne. Uno var också duktig, men fick 10 fel i båda. Samma fel också, 1 vägran då han snurrade framför ett hinder och gungan. Han hade så himla bråttom så den hann inte slå ner. I första loppet kom han 7:a och fick pris han med. Då fick jag också ta på mig felet på gungan lite då jag gjorde ett väldigt dåligt byte. Allra mest nöjd var jag med starten i det andra loppet. Det var svårt tyckte jag och gick tre olika varianter. Sedan när jag stod där och velade så hörde jag Enyas prat om att bestämma sig. Även det här om målbilder och träna för att förverkliga dem. Sedan valde jag en start som jag ville kunna göra och vågade lämna bekvämlighet och feghet. Den byggde mycket på hur jag satte dem och hur jag rörde mig. De behövde också kunna ta ett hinder i en spets självständigt på bara mitt kommando. Båda hundarna fixade sedan starten jättebra och jag kände mig så glad att jag vågade tro på det. Det var en rolig tävlingsdag med mina fina syskon.